En miljon ord

One thing Kapitel 4

Kategori: One thing

Kapitel 3:
"Do you feel it?" frågar han och jag nickar. Ja, jag känner hans hjärta slå.
 "It's beating for you, Sara." Han ser på mig. "I've never felt like this for someone before."
"Zayn... I don't know what to say.", säger jag osäkert.
"Shh. You don't have to say something.", säger han tyst och smeker min kind med baksidan av handen. Den elektriska stöten går genom min kropp igen av beröringen. "Just be here with me.", säger han och ger mig en mjuk kyss på pannan.

____________________________________________________________________________________________________
 
Det kändes lite stelt vid frukostbordet efter vad som just hänt. Zayn såg oroligt på mig.
"How are you Sara?" frågar han.
"I'm just fine... But I'm a bit chocked, Zayn. I can't belive that we're a... couple." säger jag försiktigt.
"Oh, honey..." säger han och ler mot mig innan han tar en titt på klockan. "Oh shit! It's half past 8! We shall meet everyone at London Eye in twenty minutes! Hurry up!" Han reser sig och börjar duka undan. Jag börjar hjälpa honom men han stoppar mig.
"No, I'll take this. Go and get ready."
Jag springer upp för trappan och in i mitt rum. Jag öppnar garderoben och rotar bland kläderna. Eftersom att det är ganska varmt idag drar jag fram ett par svarta, virkade shorts och en blommig bustier. Jag sätter håret i en hög tofs på huvudet och målar mascara på ögonfransarna.
"Det får duga.", säger jag tyst till mig själv när jag går ut från rummet.
"Sara! Are you ready?" hör jag Zayn ropa från hallen på nedervåningen.
"Yes, I'm coming now!" svarar jag.
När jag kommer ner från trappan står Zayn där i en tight, vit t-shirt och ett par beige shorts. Fjärilarna fladdrar i min mage när jag ser på honom och knäna nästan viker sig. Jag kan inte låta bli att tänka att han är min, bara min, och det känns underbart.
"Ready to go, Beautiful?" frågar han och tar min hand.
"Of course, mr Handsome.", svarar jag och overdriver den artiga tonen i min röst. Han skrattar och vi går ut.
"My lady." Zayn öppnar bildörren för mig och nu är det han som överdriver den artiga tonen i rösten.
"Thank you, sir.", säger jag när jag sätter mig i bilen.
Zayn startar bilen och vi kör mot London Eye. Vi pratar inte så mycket eftersom han måste koncentrera sig på körandet, det är ju ganska mycket trafik i London vid den här tiden. Till slut kommer vi fram till mötesplatsen och de flesta är redan där när jag öppnar dörren och kliver ur bilen. Jag måste lysta som en sol för Emma kommer snabbt fram till mig.
"Berätta vad som har hänt, Sara!" viskar hon exalterat.
"Berätta vad?" säger jag med ett snett leende.
"Men slutaaaa! Jag ser ju att det är nåt!" Hon nästan hoppar på stället och jag kan inte låta bli att skratta litegrann. Sedan blir jag med ens allvarlig och nickar med huvudet åt Zayns håll.
"Näää! Du skojar?" utbrister Emma. "Är det kärlek som jag sa?" frågar hon och det enda jag behöver göra är att le för att hon ska förstå. Sedan avbryts vi av lärarna som ropar att vi ska samla oss och vara tysta. Jag och Emma ställer oss längst bak och när Zayn ställer sig bredvid mig knuffar hon mig lite lätt och ler. Jag räcker retsamt ut tungan åt henne.
"Lägg av nu och var tyst!" viskar jag och Emma fnissar, men hon står åtminstone still.
"Today we're going to visit Big Ben and..." börjar en av lärarna, men Zayn tar försiktigt min hand och jag känner återigen av stöten som går genom kroppen och det är som att jag är döv, för jag hör inte ett ord av vad lärarna säger där framme. Först när Zayn drar mig i armen förstår jag att vi ska gå. Han släpper min hand men går bredvid mig när vi går mot ingången till London Eye. Jag lyfter blicken och tittar på hans vackra ansikte. Åh så snygg han är!
"Have you told them about...?" frågar jag tyst.
"Not yet. We all are going to Harry tonight so then I will tell them.", svarar Zayn.
"Okay.", säger jag och ler.
Dagen flyter på och ibland tar Zayn min hand i smyg när ingen ser. Allihopa skrattar och har roligt och det är underbar stämning i luften (kanske för att jag är nykär, men ändå). När dagen närmar sig slutet så så ska lärarna återigen hålla ett tjugo minuter långt tal om hur trevligt det har varit och bla, bla, bla... Jag kan inte påstå att jag lyssnar så noga, jag längtar bara tills dagen ska vara slut så vi kan åka hem.
Efter lärarnas långa tal säger jag hej då till Emma, som ger mig en retsam knuff innan vi skiljs åt, och sätter mig i bilen.
"Had a good day, honey?" frågar Zayn och ger mig en lätt kyss på kinden.
"Oh, yes! It was wonderful! And you?" säger jag.
"Everything's good when you're around." säger han och startar bilen.
Vi rullar hemåt i sakta mak och Zayn vrider upp volymen när deras låt, What makes you beautiful, spelas på radion.
"Do you know that you're beautiful?" säger han mitt i låten.
____________________________________________________________________________________________
Inte så långt denna gången heller men jag kände för att skriva. Det var verkligen sjukt länge sedan, haha. Men vad tycker ni? :)
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: