En miljon ord

One thing Kapitel 4

Kategori: One thing

Kapitel 3:
"Do you feel it?" frågar han och jag nickar. Ja, jag känner hans hjärta slå.
 "It's beating for you, Sara." Han ser på mig. "I've never felt like this for someone before."
"Zayn... I don't know what to say.", säger jag osäkert.
"Shh. You don't have to say something.", säger han tyst och smeker min kind med baksidan av handen. Den elektriska stöten går genom min kropp igen av beröringen. "Just be here with me.", säger han och ger mig en mjuk kyss på pannan.

____________________________________________________________________________________________________
 
Det kändes lite stelt vid frukostbordet efter vad som just hänt. Zayn såg oroligt på mig.
"How are you Sara?" frågar han.
"I'm just fine... But I'm a bit chocked, Zayn. I can't belive that we're a... couple." säger jag försiktigt.
"Oh, honey..." säger han och ler mot mig innan han tar en titt på klockan. "Oh shit! It's half past 8! We shall meet everyone at London Eye in twenty minutes! Hurry up!" Han reser sig och börjar duka undan. Jag börjar hjälpa honom men han stoppar mig.
"No, I'll take this. Go and get ready."
Jag springer upp för trappan och in i mitt rum. Jag öppnar garderoben och rotar bland kläderna. Eftersom att det är ganska varmt idag drar jag fram ett par svarta, virkade shorts och en blommig bustier. Jag sätter håret i en hög tofs på huvudet och målar mascara på ögonfransarna.
"Det får duga.", säger jag tyst till mig själv när jag går ut från rummet.
"Sara! Are you ready?" hör jag Zayn ropa från hallen på nedervåningen.
"Yes, I'm coming now!" svarar jag.
När jag kommer ner från trappan står Zayn där i en tight, vit t-shirt och ett par beige shorts. Fjärilarna fladdrar i min mage när jag ser på honom och knäna nästan viker sig. Jag kan inte låta bli att tänka att han är min, bara min, och det känns underbart.
"Ready to go, Beautiful?" frågar han och tar min hand.
"Of course, mr Handsome.", svarar jag och overdriver den artiga tonen i min röst. Han skrattar och vi går ut.
"My lady." Zayn öppnar bildörren för mig och nu är det han som överdriver den artiga tonen i rösten.
"Thank you, sir.", säger jag när jag sätter mig i bilen.
Zayn startar bilen och vi kör mot London Eye. Vi pratar inte så mycket eftersom han måste koncentrera sig på körandet, det är ju ganska mycket trafik i London vid den här tiden. Till slut kommer vi fram till mötesplatsen och de flesta är redan där när jag öppnar dörren och kliver ur bilen. Jag måste lysta som en sol för Emma kommer snabbt fram till mig.
"Berätta vad som har hänt, Sara!" viskar hon exalterat.
"Berätta vad?" säger jag med ett snett leende.
"Men slutaaaa! Jag ser ju att det är nåt!" Hon nästan hoppar på stället och jag kan inte låta bli att skratta litegrann. Sedan blir jag med ens allvarlig och nickar med huvudet åt Zayns håll.
"Näää! Du skojar?" utbrister Emma. "Är det kärlek som jag sa?" frågar hon och det enda jag behöver göra är att le för att hon ska förstå. Sedan avbryts vi av lärarna som ropar att vi ska samla oss och vara tysta. Jag och Emma ställer oss längst bak och när Zayn ställer sig bredvid mig knuffar hon mig lite lätt och ler. Jag räcker retsamt ut tungan åt henne.
"Lägg av nu och var tyst!" viskar jag och Emma fnissar, men hon står åtminstone still.
"Today we're going to visit Big Ben and..." börjar en av lärarna, men Zayn tar försiktigt min hand och jag känner återigen av stöten som går genom kroppen och det är som att jag är döv, för jag hör inte ett ord av vad lärarna säger där framme. Först när Zayn drar mig i armen förstår jag att vi ska gå. Han släpper min hand men går bredvid mig när vi går mot ingången till London Eye. Jag lyfter blicken och tittar på hans vackra ansikte. Åh så snygg han är!
"Have you told them about...?" frågar jag tyst.
"Not yet. We all are going to Harry tonight so then I will tell them.", svarar Zayn.
"Okay.", säger jag och ler.
Dagen flyter på och ibland tar Zayn min hand i smyg när ingen ser. Allihopa skrattar och har roligt och det är underbar stämning i luften (kanske för att jag är nykär, men ändå). När dagen närmar sig slutet så så ska lärarna återigen hålla ett tjugo minuter långt tal om hur trevligt det har varit och bla, bla, bla... Jag kan inte påstå att jag lyssnar så noga, jag längtar bara tills dagen ska vara slut så vi kan åka hem.
Efter lärarnas långa tal säger jag hej då till Emma, som ger mig en retsam knuff innan vi skiljs åt, och sätter mig i bilen.
"Had a good day, honey?" frågar Zayn och ger mig en lätt kyss på kinden.
"Oh, yes! It was wonderful! And you?" säger jag.
"Everything's good when you're around." säger han och startar bilen.
Vi rullar hemåt i sakta mak och Zayn vrider upp volymen när deras låt, What makes you beautiful, spelas på radion.
"Do you know that you're beautiful?" säger han mitt i låten.
____________________________________________________________________________________________
Inte så långt denna gången heller men jag kände för att skriva. Det var verkligen sjukt länge sedan, haha. Men vad tycker ni? :)
 
 

One thing - Kapitel 3

Kategori: One thing

 
Kapitel 2:
"Saraaaa! Wow, du kom med Zayn...! Feeeett!" säger Emma, nästan viskande, men exalterat.
"Ja, visst coolt? Dock hade jag ju hellre kommit med typ Louis eller Liam, Zayn verkar ju så tillbakadragen och så du vet..." säger jag tyst.
"Men det är ändå bättre än inget! Ni kommer säkert bli bra kompisar." Emma ler stort och jag kan inte låta bli att le. 
"Eh, Sara. We must go now...", säger Zayn tveksamt. Man märker att han inte vill avbryta mig och Emma.
"Okey, I'm coming!" svarar jag honom och sedan vänder jag mig till Emma och ger henne en kram. "Lycka till!" viskar jag i hennes öra innan jag går och tar mina väskor och följer med Zayn till bilen.
____________________________________________________________________________________________
 
Det har gått en vecka av utbytet som håller på i 4 veckor.
 
"Sara?" frågar Zayn försiktigt.
"Yes, I'm awake. Come in." svarar jag honom. 
Zayn öppnar dörren och när han ser på mig ler han. Han har ett par grå joggingbyxor och en vit t-shirt som är så tight att man kan urskilja hans bröstmuskler. Jag försöker verkligen att inte titta för mycket, men jag måste medge att det är svårt.
De senaste dagarna har jag fått upp ögonen för Zayn. Jag har insett vilken underbar person han är, innanför skalet. I början var det ju såklart lite svårt att prata med honom eftersom han inte är särskilt öppen. Nu kan vi prata om det mesta och vi skrattar ganska mycket tillsammans. Emma påstår att det är kärlek på gång, men jag envisas med att vi bara är vänner, men ska jag vara ärlig hoppas jag att Emma har rätt, för Zayn är underbar.
"Do you want breakfast?" frågar Zayn och väcker mig ur mina funderingar.
"Yes, I'll help you." säger jag och ler mot honom.
"Okey, come when you're ready." säger han och går ner till köket. Jag tar snabbt på mig ett par svarta joggingbyxor och en vit magtröja med texten "I love photography" innan jag går ner till Zayn i köket.
Jag hjälper Zayn att sätta fram det vanliga. Yoghurt, flingor, bröd, smör, ost, sylt, mjölk och juice. Jag och Zayn sträcker oss samtidigt efter flingorna på översta hyllan i skafferiet och våra händer möts. Det känns som jag blir träffad av en elektrisk stöt, känslan går inte riktigt att beskriva. Zayn fångar upp min hand och ställer mig mot skåpet. Han ser mig i ögonen en lång stund med ett riktigt djup i de mörka ögonen och jag kan inte sluta se på honom. Det är något som händer där i just det ögonblicket. Världen runt omkring oss finns inte. Det är bara vi. Sara och Zayn. Zayn och Sara. 
Zayn släpper min hand och jag håller andan. Detta ögonblicket får inte vara slut nu, inte än. Men han är inte på väg bort från mig, han lägger händerna på mina kinder och jag koncentrerar mig på att inte börja hyperventilera. Jag ser in i hans mörka ögon när han böjer sig för att placera sina läppar mot mina. Jag sluter ögonen och tar emot kyssen, hade jag kunnat röra mig (vilket jag inte kan eftersom hela jag är som kokt spaghetti) så hade jag besvarat hans kyss, men det är lika underbart at bara stå och ta emot den.
Alldeles för snabbt faller hans händer från mina kinder och han tar ett steg tillbaka. Jag ser in i hans djupa, mörka ögon.
"I'm so sorry...", börjar han. "I couldn't stay away from you longer."
"No, Zayn. Don't apologize.", säger jag och tittar menande på honom. "I like you. I... I think I'm in love with you..." Orden kommer ur min mun utan att jag bad dem, de visste mer än jag. Just nu, när jag sagt de orden, går det upp för mig. Jag är kär i Zayn Malik.
Zayn ser på mig. En lång stund står vi bara där och ser på varandra. Zayn tar min högra hand och lägger den mot sitt bröst.
"Do you feel it?" frågar han och jag nickar. Ja, jag känner hans hjärta slå.
 "It's beating for you, Sara." Han ser på mig. "I've never felt like this for someone before."
"Zayn... I don't know what to say.", säger jag osäkert.
"Shh. You don't have to say something.", säger han tyst och smeker min kind med baksidan av handen. Den elektriska stöten går genom min kropp igen av beröringen. "Just be here with me.", säger han och ger mig en mjuk kyss på pannan.
 

One thing - Kapitel 2

Kategori: One thing

Kapitel 1:
"Tänk om man hamnar med nån i 1D!" säger Emma drömskt. "Hur coolt hade inte det varit!?"
"Det hade varit helt awesome ju, men hoppas inte på för mycket Emma.", säger jag och ler. Tänk om man verkligen hamnar med någon av killarna. Återstår att se, på fredag vet vi, det är då vi åker.
"På fredag vet vi Emma, då får vi se vem vi hamnar med.", säger jag.
"ÅÅÅÅH, jag orkar inte väntaaaaaa Sara!!" klagar Emma.
"Jodå, det klarar du." ler jag och drömmer mig bort.
____________________________________________________________________________________________
 
Det är fredag morgon. Jag, Emma och resten av klassen sitter på flyget som snart ska landa på Londons flygplats. Förväntningarna hänger tunga i luften.
"Sara, jag dör, jag är så SJUKT nervös!" säger Emma med panik i rösten.
"Chilla lite nu va, du kommer inte dö det minsta." Jag är lika lugn som vanligt. Detta är inget att stressa upp sig för.
Utanför ser vi London och planet börjar luta neråt. I högtalarna säger de till oss att ta på bältena. Emma hyperventilerar bredvid mig.
"Emma, CHILLA.", säger jag lugnande, men hon lyssnar inte.
 
När planet har landat och vi har fått våra väskor går vi mot utgången. Där står de, våra utbytes-kompisar. Till höger ser jag killarna, och med ens blir det svårt att andas.
"Saraaaaaaaaaaa!!!" kvider Emma, men jag får inte ur mig ett endaste litet ljud.
Jag hör vår lärare i bakgrunden, hon säger att vi ska gå till den engelska läraren och kolla upp vem som blivit vår partner. Emma går dit och som i en tjock dimma går jag efter henne. Det är detta som är Direction Infection, det upptäckte jag nu.
"IIIIIHHHHH!!!" Typiskt Emma att skrika som ett litet barn. "SARA!"
"Ja, vad är det?" suckar jag.
"Jag kom med Harry...!" viskar hon i mitt öra.
"Wow, Emma, fett!" säger jag, uppriktigt glad. Fy fasen vad häftigt.
"Jaaaaa!" Emma hoppar nästan av glädje.
Emma går bort till Harry för att hälsa och jag står kvar som ett fån där ett par meter från den engelska läraren, men jag minns inte vad jag skulle göra. Jag väcks ur mina funderingar av att någon harklar bakom mig. Jag snurrar runt på stället och trillar. Typiskt.
"Eh, hello." säger någon. Jag ser inte vem det är eftersom jag har solen i ögonen. "May I help you?"
"Yes, thank you." svarar jag och tar handen han sträckt fram. När jag rest mig upp och borstat av byxorna ser jag vem det är som står framför mig, men jag kan inte fatta det. Zayn Malik. Jag rodnar över det som hänt. Pinsamt första möte, kan man väl säga.
"You're Sara, right?" säger han och ler prövande.
"Eh, yes, that's me.", svarar jag och besvarar hans leende.
"Then you're my partner in this exchange, Sara. Nice to meet you!" Hans leende blir mer säkert.
"Oh, cool! Nice to meet you too, Zayn!" Jag ler med hela ansiktet. "Uhm... I must find my friend, Emma. SHe's with..." börjar jag.
"...Harry, I know. They're over there." fyller Zayn i och pekar. Vi börjar gå mot dem.
"Saraaaa! Wow, du kom med Zayn...! Feeeett!" säger Emma, nästan viskande, men exalterat.
"Ja, visst coolt? Dock hade jag ju hellre kommit med typ Louis eller Liam, Zayn verkar ju så tillbakadragen och så du vet..." säger jag tyst.
"Men det är ändå bättre än inget! Ni kommer säkert bli bra kompisar." Emma ler stort och jag kan inte låta bli att le. 
"Eh, Sara. We must go now...", säger Zayn tveksamt. Man märker att han inte vill avbryta mig och Emma.
"Okey, I'm coming!" svarar jag honom och sedan vänder jag mig till Emma och ger henne en kram. "Lycka till!" viskar jag i hennes öra innan jag går och tar mina väskor och följer med Zayn till bilen.
____________________________________________________________________________________________
 
Ännu ett kort kapitel. Men så fort jag kommit igång blir det längre kapitel, lovar! Kommentera nu :)

One thing - Kapitel 1

Kategori: One thing

Nu är det så att jag tog bort min förra berättelse då jag inte hade någon inspiration alls till den, hade inte en tanke på vad den skulle handla om egentligen. Så nu börjar jag på en ny, och denna är baserad på en dröm jag hade häromnatten, så det är från den som jag fått inspiration! Hey Ho, let's go!
 
Lite om "One thing": Sara Wall går sista året på ett musik-gymnasie med inriktning på sång och hennes klass ska ha utbyte med en skola i England. 
___________________________________________________________________________________________
 
Jag vaknar av att solens strålar letar sig in genom fönstret. Med halvöppna ögon sneglar jag försiktigt på klockan som i just det ögonblicket slår över från 7.00 till 7.01. Vilken dag är det? Åh. Måndag.
"Oh, shit!" utbrister jag och kastar mig ur sängen. Klockan (som har ganska många år på nacken) har inte ringt som den brukar, 6.30. Nu har jag bara 45 minuter på mig att bli klar, och då måste jag hinna duscha, äta, blåsa håret och sminka mig. 
Jag tar handduken med mig och småspringer till duschen där jag snabbt schamponerar håret och tvålar in mig. När jag duschat färdigt springer jag tillbaks till mitt rum och letar fram lite kläder. Det blir en halvtransparent vit skjorta och svarta, tighta jeans. Det tar en stund att få på sig de tighta byxorna men när jag äntligen är klar tar jag hårfönen och sticker kontakten i uttaget. Mitt mörkbruna hår är långt och tjock, vilket inte är så praktiskt då man har ont om tid. Efter vad som känns som en evighet är håret torrt och jag sminkar mig snabbt med mörk ögonskugga, eyeliner och mascara. Jag tar min svarta skinnväska över axeln och springer ner för trappan och in i vårt ljusa kök. I fruktskålen tar jag en banan och i kylen hittar jag en drickyoghurt som jag lägger ner i väskan och går till hallen där mina vinröda, höga Converse står. jag snörar skorna snabbt och hoppar på cykeln som står utanför dörren och trampar mot skolan i vårvärmen.
Jag kommer precis i tid till skolan när det ringer in och det är då jag kommer på att vi kommer få information om utbytet vi ska ha med en gymnasieskola i England. Det ryktas att killarna i One Direction ska vara med i utbytet men det är jag lite tveksam till. Jag vet ju att de går sista året på en musikskola i London, men ändå vet jag inte om jag ska tro på det.
"Heeeeeej Sara!" säger min bästa vän Emma och ger mig en kram.
"Hej...", svarar jag andfått. Jag cyklade ganska fort trots allt.
"Kom nu, vi ska få reda på mer om utbytet nu!" säger Emma och drar mig i armen.
 
Det visar sig att det är sant. Killarna i One Direction ska vara med i utbytet. Wow. Vi har skrivit var sitt brev om oss själva, och nere i England sätter de ihop "par" utifrån breven, alltså en svensk och en engelsk elev. Man kan komma med någon av samma kön, eller så gör man det inte, de utgår från breven och parar ihop de som de tror kommer passa bäst ihop, oavsett om man är kille eller tjej.
"Tänk om man hamnar med nån i 1D!" säger Emma drömskt. "Hur coolt hade inte det varit!?"
"Det hade varit helt awesome ju, men hoppas inte på för mycket Emma.", säger jag och ler. Tänk om man verkligen hamnar med någon av killarna. Återstår att se, på fredag vet vi, det är då vi åker.
"På fredag vet vi Emma, då får vi se vem vi hamnar med.", säger jag.
"ÅÅÅÅH, jag orkar inte väntaaaaaa Sara!!" klagar Emma.
"Jodå, det klarar du." ler jag och drömmer mig bort.
 __________________________________________________________________________________________
Blev inte så långt, men kommentera mycket så kommer det mer!